Fisketuristens guide till de tusen sjöarnas land 
  Svenska
 
Hem Områden Vatten Fiskarter Fiskemetoder Tjänster Bra att veta  
FishinginFinland.fi > Vatten > Älvar > Ijo älv 
Sjöar
Ähtärinjärvi
Enare träsk
Höytiäinen
Kallavesi
Keitele
Kiantajärvi
Kitkajärvi
Kivijärvi
Konnevesi
Kulovesi och Rautavesi
Kuusamojärvi och Muojärvi
Kyyvesi
Lappajärvi
Lojo sjö
Näsijärvi
Päijänne
Pielavesi och Nilakka
Pielinen
Puula
Pyhäjärvi i  Pyhäjärvi
Pyhäjärvi i Säkylä
Roine, Mallasvesi och Pälkänevesi
Ruovesi och Tarjanne
Saimen
Suvasvesi
Ule träsk
Älvar
Forsarna i Ruunaa
Ijo älv
Juutua och Ivalojoki
Kemi älv
Kiminge älv
Kitka, Kuusinki och Oulanka
Kumo älv
Kymmene älv
Mellersta Finlands forsar
Merikarvianjoki
Simo älv
Tana
Torne älv
Vanda å
Kusten och skärgården
Bottniska viken
Finska viken
Skärgårdshavet
Fiskedammar, put & take
Hossa
Kaunislampi
Matildanjärvi
Peurajärvi
Sjöarna Niemisjärvet, Evo
Teerilampi

Lappland Insjöfinland Västkusten Södra Finland, skärgård

Ijo älv - fiskrika vatten och älvdalskultur

 

Fotograf: M. Niskasaari
Lugnet över Ijo älv.

Ijo älv med sina fantastiska forsar och slingrande lekområden klyver Finland. Älven har sin början i nordöstra Österbottens klara sjöar och rinner ut i Bottenviken vid Ijo kyrkby. Längs den 370 kilometer långa huvudfåran är höjdskillnaden 250 meter och det här skapar ett mångformigt vattenlandskap för otaliga olika organismer.

Man har lyckats bevara Ijo älvs egna vandringsfiskbestånd trots fem kraftverksdammar. Ijo älvs öring, harr, sik och lax är de mest eftertraktade bytesfiskarna.

Fotograf: T. Mahosenaho 
Kynkäänkoski vid Livojoki, ett av Ijo älvs biflöden.
Kynkäänkoski vid Livojoki, ett av Ijo älvs biflöden.
 

Ijo älv och fiskeområdena

I övre loppet flyter den ståtliga Ijo älv genom glest befolkade skogsbeklädda höjder. Där inleds ett cirka 20 kilometer långt forsfiskeområde med 22 forsar eller områden med stridare strömmar som är hemvist för harrar och öringar. Längre ner övergår landskapet till låglänta strandängar och bebyggda stränder, som erbjuder den som rör sig på vattnet verkliga kultursevärdheter.

Ijo älvs mellersta lopps fiskeområde är med sina otaliga strömdrag, forsar och spakvatten 53 kilometer lång. De allmännaste fångstfiskarna i strömdragen är harr och öring, i spakvattnen gädda. Forsarna Kipinäkosket utgörs Ijo älvs längsta enhetliga forsområde, cirka 10 kilometer inalles. Området lämpar sig utmärkt förutom för fiskare även för paddlare och vandrare. Kipinä fiskecentrum är beläget 60 kilometer från Uleåborg.

Korvua-Näljänkäjoki samtillståndsområde utgör 110 kilometer av fiskbart vatten och utgörs av Ijo älv och dess biflöden. Områdets fiske baserar sig på vild fisks som harr och ställvis öring. Forsfiskeplatser finns det över 60 stycken. Till de flesta platser kommer man med bil.

Fotograf: Metsähallitus 
Yngelområden i Kurjenkoski.
Yngelområden i Kurjenkoski.
 

Om du vill ha vacker vildmark lönar det sig att styra kosan till den klara älven Livojoki, som är ett biflöde till Ijo älv. Här finns det cirka 40 kilometer fiskbart vatten. Också vid Livojoki finns det kulturlandskap så som Aittojärvi-Kynkä by, som har klassificerats som nationellt kulturlandskap.

Förutom ovannämnda fiskeplatser finns det i Ijo älvs biflöden möjlighet till fiske så som Ohtaoja rekreationsfiskeområde, Pärjänjoki rekreationsfiskeområde och Kovalampi.

Vid Ijo älvs nedre lopp, vid Överijo finns stenåldersbyn Kierikki. Trakten är Finlands snörikaste och på våren är översvämningarna stora. Ijo älvs nedre lopp är därför utbyggt för strömproduktion.

Fotograf: K. Vääräniemi 
Överflytt av Ijo älvs moderlaxar och fiskvägar.
Överflytt av Ijo älvs moderlaxar och fiskvägar.
 

Överflytt av Ijo älvs moderlaxar och fiskvägar

Ijo älvs betydelse för trakten och för hela vårt land är unik. Fiskvägar är under planering så att det vid varje kraftverk skulle vara möjligt för fiskarna att röra sig fritt. På så sätt kunde älvens vandringsfiskbestånd röra sig obehindrat mellan havet och älven, som det ursprungligen varit.

Redan innan fiskvägarna började byggas började man flytta över moderlaxar till älvens mellersta lopp, där de bästa lekplatserna finns. Laxar har överflyttats varje år sedan 2009 och detta kommer att fortgå tills fiskvägarna står klara. Efter en paus på årtionden leker laxen igen i älven och smolt inleder sin havsvandring. Då dessa inom sin tid återvänder för att leka i älven kommer de att få bilskjuts upp, ända fram tills dess att de själva kan simma hela vägen upp.

Fotograf: M. Niskasaari 
Harr från Ijo älv.
Harr från Ijo älv.
 

Ijo älv med biflöden består av fiskerika vatten och erbjuder fina naturupplevelser. Man kan fiska på många sätt, flugfiska, kastfiska eller fiska från båt. Ijo älv nås lätt och fiskbestånden är livskraftiga och mångsidiga. Välskötta fiskevatten ger rikliga fångster. De vackra landskapen erbjuder mångsidiga leder för paddling eller rodd.

Ijo älv välkomnar dig att fiska och röra på dig i en fantastisk natur och vackert kulturlandskap!

 
 
© FishinginFinland.fi 2013–2020
 
Typ:Älvar
Längd:370 km
  
Fiskarter
Abborre
Gädda
Harr
Havsöring
Insjööring
Lax
Mört
Regnbågslax
Sik

Älvarna Korvua- och Näljänkäjoki

Fotograf: Metsähallitus 
Vääräkoski vid Näljänkäjoki.
Vääräkoski vid Näljänkäjoki.

Korvua-Näljänkäjokis samtillståndsområde är en 110 km långt älvfiskeplats för spöfiske i Norra Österbottens och Kajanalands glesbefolkade gränstrakter. Till tillståndsområdet hör ett tiotal fors- och strömplatser av olika längd. Då området är så omfattande och mångsidigt hittar säkerligen alla en lämplig fiskeplats!

Stränderna kring samtillståndsområdet är huvudsakligen ekonomiskog, där man idkar skogsbruk, men det finns också skyddsområden med gammal skog. Älvarna har i tiden rensats för flottning, men de har senare restaurerats för att lämpa sig bättre för laxfisk.

Servicenivån i det här glesbefolkade området är mycket anspråkslös. Största delen av forsarna nås med bil via skogsmaskinvägar. För att nå de mest avlägsna forsarna får man gå till fots.

Fotograf: Metsähallitus 
Särkisenkoski.
Särkisenkoski.

Den troligaste bytesfisken som också är den mest eftertraktade är harren, men ställvis finns det också chans till öring. Därtill finns det abborre och gös i älvarna.

Fiskevården i området genomförs främst genom att ordna fisket. Vid behov stöder man det naturliga fiskbeståndet med utsättning av harr- och öringyngel. Fisk av fångststorlek sätts inte ut.

Fotograf: Metsähallitus 
Korpikoski vid Korpijoki.
Korpikoski vid Korpijoki.

Storleken på samtillståndsområdet varierar från älven Korpjokis 20−45 meter breda forsar till älvarna Väli- och Karsikkojokis bäckliknande 4−6 meter strömområden. Största delen av älvarna är 10−15 meter breda och humusfärgade.

På samtillståndsområdet finns flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). För att kunna föröka sig behöver flodpärlmusslan närvaro av öring eller lax. Ännu i början på 1900-talet fanns det över 200 älvar med flodpärlmusslor i Finland, men nu har antalet sjunkit till under 70. Orsakerna ligger i pärlfångst, försämrad miljö och att laxbestånden minskat. Flodpärlmusslan är fridlyst så man får inte ta upp den ur vattnet eller röra vid den.

Fotograf: Metsähallitus 
Pitkäkoski vid Näljänkäjoki.
Pitkäkoski vid Näljänkäjoki.

Fisketillstånd; Eräluvat.fi